alskadeunderbarabarn.blogg.se

Det lutade åt autism och även åt adhd enligt föräldrarnas skattning men han visar inte dom sidorna i skolan så därför kan det lika gärna vara omognad enligt psykologen...

Egentligen är det inte konstigt att det inte visar från skolans sida för han har haft dom lärarna i någon månad bara när utredningen gjordes...

Hade ju varit super om det bara var omognad så han slipper alla motgångar som diagnosernas svårigheter kan komma att innebära...

Först kände jag mig irriterad för att vi gjort dessa utredningar för att sen säga att det inte går att fastställa...
Ännu mer när hon säger att vi kan göra en utredning till sen om det visar sig annat...

Ibland undrar jag varför man ens gör en utredning i denna åldern om den nu är så osäker att gå på när man väl är klar...

Jag är trött på utredningar just nu, jag vill inte ha mer vårdbesök...
Jag orkar helt enkelt inte längre med allt vad detta innebär och var så lättad över att vi äntligen var klara...

Så blir det ett svar som han hamnar mittemellan och kanske behöver ytterliggare en utredning om skolan börjar se svårigheter...

Men jag förstår henne samtidigt...

Jag förklarade att det gör mig egentligen inget...
Även om han skulle ha autism eller adhd så är det inget jag egentligen behöver ha på papper så länge skolan ser till och sätter in anpassningar och stöd efter hans behov...

För min enda anledning att jag är ute i tid är för att han ska inte behöva genomgå samma helvete som hans bror har fått göra och tyvärr är det så att det behövs ett papper på diagnos som bekräftar svårigheterna skolan oftast vill blunda för...
Förhoppningsvis händer något efter det...

Eller nej det händer väl inte så mycket mer kanske men man har det styrkt att det finns svårigheter...

Annars är det lätt att man tolkas som att man tramsar bara med sina barn och låter dom göra lite som dom vill...

***

Som när minstingen gjorde sitt första tandläkarbesök runt 1 årsåldern vill jag minnas att det är iaf...

Då fick jag frågan hur ofta vi borstade hans tänder varpå jag svarade 2 gånger om dagen om det går.

Han blir så arg och skriker tills han svimmar av och har gjort så sen vi började borsta tänder...

Då svarade hon mej...

Det är bara att borsta, är det du eller han som bestämmer?

***

Jag förstod ju att vi inte hade samma syn på hur man får barnen att lyckas med sina dagliga bestyr...

Problemet är att våra barn och vi föräldrar bemöts av denna synen på många ställen...

Ibland säger man som det är men ibland orkar man inte argumentera med någon som redan gjort sin uppfattning...

Jag tänker att det är okunskap i dom mesta situationerna som uppstår sen finns det dom som helt enkelt tycker att barn ska fostras hårdare...

Jag klarar inte av att se ett barn till förstöras medans jag sliter håret av mig för att hålla dom ovanför ytan...

Så ja jag är nöjd över vad vi kommit fram till ändå trots allt för just nu mår minstingen väldigt bra, han trivs i skolan, har sina vänner, går dit med glädje och det känns så skönt...

Jag tror ändå på att det är tack vare förskolans och mina förberedelser inför skolstart som gjort att starten blivit så bra och givetvis med hjälp av hans nuvarande lärare...

Att han dessvärre är slutkörd efter skolan och minst sagt irriterad varje dag han kliver innanför dörren är ju ett annat problem...

Att han har sina utbrott endel kvällar när tröttheten gått för långt är ju också ett annat problem för det är ju vi i hemmet som får ta det...

Det är helt okej även om det ibland känns väldigt tungt och ledsamt att se honom i det måendet när det uppstår...

Det är mycket fixande och trixande i vardagen...

Men vi hittar förmodligen strategier för det med, vi har ju levt med detta i några år och har lärt oss att allt löser sig med tiden...

Bara man är medveten om vad som orsakar allt så är det lättare att jobba kring det...

Jag är dock tacksam för att det sker i hemmet istället för att det är kaos i skolan...
Samtidigt som det är svårt att få förståelse när inget syns i skolan...

Att utredningen visar på ev autism och adhd där man kan förklara hur stort behovet är för förberedande, stöttning och att väga för och nackdelar med vad som tar energi för grabben är ju också bra tänker jag...

Det är fortfarande en del lättare för mig att trycka på kring minstingens behov när jag har denna utredningen bakom mig...

För som sagt det är lätt ibland att man hamnar i tankarna på om man gör rätt när trycket från skolan blir för hårt...
Även fast man känner sig säker på vad barnen behöver för att må bäst...❣

När jag började se tecken på att minstingen också kanske har endel svårigheter som tyder på ev adhd eller autism så fick jag frågan om jag inte överanalysera, letar tecken och jämför allt så det blir mer synligt fast det egentligen inte är något...

Jag lovar, att leta tecken på att mitt barn skulle ha svårigheter är inget jag finner som intressant eller lockande...

Det är inte så att bara för två saker stämmer in så tänker jag, jaha han har adhd...

När man levt med det i så många år, har ett barn med diagnoser så ser man så mycket mer utan att behöva överanalysera saker...

Det är inte en sak utan många saker i vardagen som inte alltid fungerar så enkelt som det borde...

Har du inte levt i det så kan det vara svårt att sätta sig in i det...

Men när ett barn blir så påverkat av sina svårigheter så det undviker roliga saker då är det något som kommer hindra barnet i vardagen och därför bra att uppmärksamma...

Mitt barn kommer vara precis samma barn oavsett om det skulle visa sig uppfylla allt kring en adhd diagnos, en autism diagnos eller vad nu en utredning visar på...

Den enda skillnaden är att mitt barn kanske får större möjligheter för att hitta rätt sätt att hantera svårigheter som dyker upp i vardagen...

Mitt barn kanske får mer förståelse kring varför det agerar och mår som det gör...

Mitt barn kanske får mer förståelse och stöttning från omgivningen när dom får kunskap i hur mitt barn behöver bemötas...

Att önska en utredning på mitt barn betyder inte att jag som förälder tycker att det är något fel i hur mitt barn är...

En önska om en utredning handlar om att man ser svårigheter som finns i vardagen och jag som förälder vill veta hur vi hanterar och stöttar upp på bästa sätt❣

Lämna gärna ett avtryck genom att gilla lilla ❤ här nedanför👇

Tack❣