...handlingsplan kring om en elev lämnar skolgården och även om dom har en plan när det uppstår kränkning...
Det finns det och personalen hade koll på det och den efterlevs i praktiken så ingen åtgärd behövdes där enligt utredningen...
Toppen bra!
Missade dom att barnen var borta i 50 minuter där ingen förälder kontaktades...
Eller när eleverna anklagade en lärare för fysisk hantering och barnen fick höra att dom ljög och där ytterliggare lärare blir anklagade av elever för att brustit i sitt bemötande...
Nu tror jag av det jag hört att barnen blev rädda och tolkade det allvarligare än vad det var med läraren som var fysiskt hård i hanteringen...
Det finns det och personalen hade koll på det och den efterlevs i praktiken så ingen åtgärd behövdes där enligt utredningen...
Toppen bra!
Missade dom att barnen var borta i 50 minuter där ingen förälder kontaktades...
Eller när eleverna anklagade en lärare för fysisk hantering och barnen fick höra att dom ljög och där ytterliggare lärare blir anklagade av elever för att brustit i sitt bemötande...
Nu tror jag av det jag hört att barnen blev rädda och tolkade det allvarligare än vad det var med läraren som var fysiskt hård i hanteringen...
Just för läraren blev rädd att eleven skadat sig men jag tyckte ändå inte situationen efter hanterades rätt...
Enligt handlingsplanen så ska det anmälas och stegvis utredas... står det i utredningen...
Varför gjordes inte detta om nu handlingsplanen är som sådan och den följs?
Inte för att anmälan hade varit det viktigaste för min del utan det hade varit viktigare att vi samlades och redde ut situationen men inte ens det fick vi!
Skolan ignorerade mitt mejl istället där jag ifrågasatte hanteringen av barnen.
Enligt handlingsplanen så ska det anmälas och stegvis utredas... står det i utredningen...
Varför gjordes inte detta om nu handlingsplanen är som sådan och den följs?
Inte för att anmälan hade varit det viktigaste för min del utan det hade varit viktigare att vi samlades och redde ut situationen men inte ens det fick vi!
Skolan ignorerade mitt mejl istället där jag ifrågasatte hanteringen av barnen.
För min reaktion blir att om man går så hårt åt att få barnen att ändra sig, då känns det som något faktiskt gått galet innan...
Eller lever lärarna i den pressen så dom är rädda för att bli oskyldigt anklagade, då behöver ju något ändras för deras trygghets skull!
Min fråga är fortfarande om det är så man gör om man arbetar efter planen?
Förklara för mig för jag förstår inte...
När min dotter rymmer så får jag (förhoppningsvis) ett samtal, *** har försvunnit från skolan, i bästa fall har dom letat i skolan men hittar henne inte.
Hör av dig om du hittar henne...
Prata gärna med henne om att vi blir oroliga när hon försvinner så...
Nu har fler elever börjat lämna skolan när dom blir arga så det är bra om hon slutar med det...
Huxflux så var problemet mitt och jag letar efter min dotter medans lärarna återgår till lektion...
Nu har jag helt plötsligt ansvaret över att se till så min dotter håller sig på skolan för att få stopp på dom andra eleverna som tar efter...
För jag menar, hur många gånger tror ni jag har pratat om att man inte får lämna skolgården?
Är det så handlingsplanen ser ut?
Ringer föräldern, meddelar att barnet är borta och lämnar över ansvaret?
Jag vet inte men nu jobbar jag också med människor...
Om en boende försvinner från min avdelning så skulle jag i första hand leta efter den boende på tänkbara ställen.
Om personen förtfarande inte hittas så hade jag ringt nästa position för att få hjälp med råd hur jag ska gå tillväga.
Jag hade kontaktat anhöriga för vetskap om det inträffade och bett dom höra av sig om den anhöriga dyker upp hos dom.
Men även informerat att vi hör av oss så snart vi hittat den boende.
Mitt ansvar tar inte slut förens den boende är tillbaka i sitt hem.
Men det finns en sak jag absolut skulle se över när personen väl är hittad och det är att fixa orsaken till att personen flyr från stället!
För jag menar, hur många gånger tror ni jag har pratat om att man inte får lämna skolgården?
Är det så handlingsplanen ser ut?
Ringer föräldern, meddelar att barnet är borta och lämnar över ansvaret?
Jag vet inte men nu jobbar jag också med människor...
Om en boende försvinner från min avdelning så skulle jag i första hand leta efter den boende på tänkbara ställen.
Om personen förtfarande inte hittas så hade jag ringt nästa position för att få hjälp med råd hur jag ska gå tillväga.
Jag hade kontaktat anhöriga för vetskap om det inträffade och bett dom höra av sig om den anhöriga dyker upp hos dom.
Men även informerat att vi hör av oss så snart vi hittat den boende.
Mitt ansvar tar inte slut förens den boende är tillbaka i sitt hem.
Men det finns en sak jag absolut skulle se över när personen väl är hittad och det är att fixa orsaken till att personen flyr från stället!
Eller se till att tillsammans med kollegor och chefen hitta en lösning på situationen som uppstår när detta händer så man känner att man har kontroll över läget...
Tror ni att jag har tid inplanerat för det i mitt arbete, nej självklart inte men jag hade varit tvungen att ta mig tiden eller sett till så någon gjorde det!
För det är ju vårat ansvar och inte de anhörigas!
Givetvis ska vi hjälpas åt men till en viss gräns, jag har också ett jobb att sköta eller just nu en sjukskrivning att hantera...
Och kan inte vi lösa det inom arbetet, ja då måste det upp högre till dom som kan påverka!
Jag förstår ju att handlingsplaner finns, självklart finns dom men nu har ni mitt MEN igen...
Om handlingsplanerna inte efterlevs så behöver dom förmodligen förändras...
Eller varför ha en handlingsplan som ändå inte fungerar i praktiken...
Eller är handlingsplanen så menlös så den går ut på att ringa föräldern och lämna över ansvaret...?
Eller situationen där elever anklagar en lärare för fysisk hantering...
Det blev fel sist av någon anledning eftersom handlingsplanen inte är sådan, det är ju inte för min skull jag vill ha en bättre handlingsplan utan det är främst för elevernas och lärarnas skull.
Jag vill inte att mitt barn kommer hem och berättar att hon blivit intagen på ett rum och fått höra både det ena och det andra bara för hon påtalat att en lärare brister i bemötandet.
Eller att mitt barn rymmer för lärarna skyddar läraren som är anklagad...
Jag vill att mitt barn ska få bra stöd i det hon precis upplevt, lärarna ska finnas där för henne och jag vill finnas där!
Jag vill inte att lärare ska gå till sitt arbete och bli beskyllda för diverse saker dom kanske inte ens har gjort...
Jag vill att dom ska ha trygga planer och bra stöd bakom sig för hur dom ska agera i dessa situationer!
Jag som förälder vill absolut inte stå mittemellan och fundera på vad som stämmer eller inte...
Jag vill kunna lita på att det mitt barn och det lärarna berättar stämmer!
Förstår ni...
Det ska finnas en handlingsplan som fungerar för allas skull och inte bara ser bra ut på pappret!
Min anmälan till skolinspektionen är tidigare händelser som hänt under några år...
När responsen upphör på samarbete det är då en anmälan blir gjord för då finns det tyvärr inget annat val...
Nu vet jag att dotterns lärare kämpar för fullt för att hitta rätt anpassningar och vi samarbetar för en bättre skolmiljö...
All creed till henne❣
Men jag vet ju att nu sliter hon ihjäl sig för att få allt att gå ihop för min dotter...
En dag kommer kanske orken tryta precis som det har gjort för dom tidigare lärarna som faktiskt är/har varit precis lika duktiga och då står vi där igen...
Jag har kämpat med mina barn i skolan länge och jag har sett väldigt engagerade lärare bli oengagerade för att tillslut ger även dom upp...
För i grund och botten handlar allt om tid och resurser!
Eller jag förmodar att det är så iaf för så fort man kontaktar skolan om mitt barns behov...
Så finns det inga pengar för fler resurser ..
Det finns fler barn som behöver det stödet...
Det finns fler barn som behöver hjälp...
Det finns fler barn som behöver grupprummet...
Det finns fler barn som är i större behov av extra hjälp...
Det vet jag väl, då får väl deras föräldrar kämpa för dom för jag kämpar för mitt barn!
Det är det väl aldrig någon som skulle erkänna men jag tror ju inte någon lärare vill ha det så här...
Dom har valt att jobba med barn för att dom gillar det...
Av all tidsbrist, stress och resursbrist så blir det galet mellan varven...
När jag lyfter problemet till högre instanser, jag gör en anmälan för att belysa problemet...
Så tar skolan fram papper på att anpassningar finns, kommunikation fungerar, allt är perfekt skött...
Rastvakter finns...
Hon uppnår kunskapskraven...
Hur lätt blir det för mig som förälder att hjälpa till så skolan blir en bättre plats för alla och så min dotter får ett bättre mående?!
Det är väl klart hon uppfyller kunskapskraven men en dag kommer hon inte göra det om oron/ångesten drar ner henne längre...
Jag jobbar förebyggande och vill inte vänta tills jag ska plocka upp den trasiga flickan på botten...
Dom där som styr över vilka pengar som ska gå till skolan...
Om dom blir mer medvetna om hur många barn det faktiskt är som sitter i den här skiten så kanske det någon gång faktiskt blir mer pengar till skolorna!
Men det hjälper inte att bara jag som förälder ropar utan vi måste ju tillsammans påverka...
Nej det är väl klart att skolan inte vill ha en anmälan på sig, det förstår jag...
Det är inte trevligt för lärarna heller att få klagomål på att mitt barn inte får rätt hjälp när dom faktiskt sliter musten ur sig...
Men vi måste se att en anmälan är inte något negativt, det är ju möjligheter till förbättringar!
Eller ska vi bara sitta här med ett leende, inbilla oss att livet leker och se på när våra barn förstörs för att ingen vågar yttra sig!
För det är precis så det är...
Barnen förstörs om dom varje dag eller flera gånger i veckan ska behöva gå och må dåligt över diverse saker som dom inte har förutsättningar för att hantera...
Olika situationer som vi faktiskt kan förebygga och göra till det bättre!
Sluta vänta till barnen är söndertrasade och börja jobba förebyggande...
Sluta se som att barnen ska förändras jämt och börja fokusera på att skolan ska förändras så kommer vi ha fler barn som lyckas!
För det är inte barnens fel...
Det är den där förbannade normens fel att alla ska fungera precis likadant, att alla ska jobba på precis samma sätt, att alla ska lära sig på precis samma sätt...
Vad är det som är så fel på att vara olika, att lära sig olika, att se saker olika...
För i grund och botten handlar allt om tid och resurser!
Eller jag förmodar att det är så iaf för så fort man kontaktar skolan om mitt barns behov...
Så finns det inga pengar för fler resurser ..
Det finns fler barn som behöver det stödet...
Det finns fler barn som behöver hjälp...
Det finns fler barn som behöver grupprummet...
Det finns fler barn som är i större behov av extra hjälp...
Det vet jag väl, då får väl deras föräldrar kämpa för dom för jag kämpar för mitt barn!
Det är det väl aldrig någon som skulle erkänna men jag tror ju inte någon lärare vill ha det så här...
Dom har valt att jobba med barn för att dom gillar det...
Av all tidsbrist, stress och resursbrist så blir det galet mellan varven...
När jag lyfter problemet till högre instanser, jag gör en anmälan för att belysa problemet...
Så tar skolan fram papper på att anpassningar finns, kommunikation fungerar, allt är perfekt skött...
Rastvakter finns...
Hon uppnår kunskapskraven...
Hur lätt blir det för mig som förälder att hjälpa till så skolan blir en bättre plats för alla och så min dotter får ett bättre mående?!
Det är väl klart hon uppfyller kunskapskraven men en dag kommer hon inte göra det om oron/ångesten drar ner henne längre...
Jag jobbar förebyggande och vill inte vänta tills jag ska plocka upp den trasiga flickan på botten...
Dom där som styr över vilka pengar som ska gå till skolan...
Om dom blir mer medvetna om hur många barn det faktiskt är som sitter i den här skiten så kanske det någon gång faktiskt blir mer pengar till skolorna!
Men det hjälper inte att bara jag som förälder ropar utan vi måste ju tillsammans påverka...
Nej det är väl klart att skolan inte vill ha en anmälan på sig, det förstår jag...
Det är inte trevligt för lärarna heller att få klagomål på att mitt barn inte får rätt hjälp när dom faktiskt sliter musten ur sig...
Men vi måste se att en anmälan är inte något negativt, det är ju möjligheter till förbättringar!
Eller ska vi bara sitta här med ett leende, inbilla oss att livet leker och se på när våra barn förstörs för att ingen vågar yttra sig!
För det är precis så det är...
Barnen förstörs om dom varje dag eller flera gånger i veckan ska behöva gå och må dåligt över diverse saker som dom inte har förutsättningar för att hantera...
Olika situationer som vi faktiskt kan förebygga och göra till det bättre!
Sluta vänta till barnen är söndertrasade och börja jobba förebyggande...
Sluta se som att barnen ska förändras jämt och börja fokusera på att skolan ska förändras så kommer vi ha fler barn som lyckas!
För det är inte barnens fel...
Det är den där förbannade normens fel att alla ska fungera precis likadant, att alla ska jobba på precis samma sätt, att alla ska lära sig på precis samma sätt...
Vad är det som är så fel på att vara olika, att lära sig olika, att se saker olika...
Det enda jag önskar vore lika, det är att alla barn ska ha lika mycket rätt att få ha en bra skolgång❣
En lånad bild som jag gillar...
Precis så är det, alla är värda att känna att dom är tillräckligt bra oavsett vilka behov man har❣
Lämna gärna ett avtryck för att visa att du varit här genom att gilla ❤ nedanför...👇
0 kommentar(er)
