alskadeunderbarabarn.blogg.se - Det kvittar hur många anpassningar som står på pappret så länge dom inte fungerar i verkligheten så gör dom ingen nytta...

Som jag skrivit tidigare, kan låta tjatigt men det är inte lärarna i sig jag vill skuldbelägga...

Jag vill lyfta problemet kring skolan...

Jag förstår ju att lärarna vill elevernas bästa, men dom behöver också ha rätt förutsättningar för att lyckas i sitt arbete!

Vilket oftast är tid, kunskap kring npf och resurser, finns inte det så drabbas något annat...

***

Jo som sagt i våras gjorde jag en anmälan till skolinspektionen för jag kände att jag fick nog...

I minst ett år innan anmälan så har det varit ständiga konflikter, både mellan lärare och elever och så även elever sinsemellan...
Lektioner som varit struliga, dotter med mycket oro osv...
Fritiden som även där var konflikter...

Var det inte dottern det kaosade för så var det sonen...
Jag kände att jag slet mitt hår för att få ihop något lugn i vardagen...

Efter min dotter och två elever till hade lämnat skolgården i 50 minuter utan att någon på skolan engagerat sig i att varken kontakta mig eller hitta barnen så kände jag att det ville slå slint i skallen på mig!

Ville slå slint...
Det slog slint i skallen på mig.
Jag hade ett utbrott på skolan.

Ja jag har fått några sånna med tidens gång när allt kokar över på mig...

När jag fick svaret om att dom inte haft tid att kontakta mig för att lärarna var upptagna så blev jag än mer arg och besviken på att min dotters mående inte prioriterades trots ständig kontakt med skolan.

Men den där förbannade skolplikten den är viktig om man skolvägrar minsann men rymmer du så får du gärna vara på vift i 50 minuter...

Åtgärden som blir är att jag ska prata min dotter tillrätta...
Ja precis som det har fungerat dom andra 15 gångerna...

Lätt att be mig prata med henne men när jag ber dom åtgärda problemet som orsakar att hon rymmer då är allt bra, skolan gör allt dom kan...

Jag kände iaf att det var tvunget att bli ett slut på denna skiten nu innan vi som familj har knäckts totalt och innan lärarna helt tappar tålamodet med ungarnas konflikter...

Så jag skickade in en anmälan...

Skolinspektionen hörde av sig och det visade sig att kommunen nu fått till sig att en utredning skulle påbörjas.

Ansvarig på kommunen kallade in mig på ett möte där jag fick redogöra min upplevelse av det hela.
Berörd personal på skolan skulle också få framföra sin version av det hela...

Det kändes positivt ändå, seriöst och bra upplagt för en gångs skull.

Jag fick till mig att skolan gör en hel del anpassningar gällande min dotter...

Vilket jag är fullt införstådd med men då kommer vi till mitt MEN...

Det hjälper inte att vi har ett möte där vi beslutar om flera anpassningar som ska göras men som sedan inte uppfylls, inte förmedlas lärare emellan eller plockas bort utan min vetskap.

Tex hörselkåpor skulle användas men det har hon inte fått några för det möblerades om i det rummet där dom ligger?!?!
Nästa gång svarade dom att hon vill inte använda dom...!?!

Grupprummet skulle hon få använda men när klassen var strulig så bestraffades alla med att ingen fick sitta i grupprummet...?!?!
En anpassning som plockas bort för en elev som fått den insatt främst för sin oro och för att lyckas med skolarbetet...

Eller så fick hon sitta i grupprummet med två stycken som pratade ett annat språk...

När hon har koncentrationssvårigheter...

Jackpott!

Skärm runt bänken skulle hon få men när den kom in så placerade man den så alla elever skulle turas om med den?!?!

En skärm som jag har ringt till rektorn för att få beviljad till min dotter!

Att hon dessutom har oro/ångest och blir tillsagd att skynda sig fram och boka skärmen fort om hon ser att någon annan är på väg att ta den gör ju inte saken bättre!

Att hon skulle sitta i ytterkant i klassrummet men vid nästa omplacering så sitter hon mitt i allt oljud...

Sen finns det säkert hur många anpassningar till som stod med som fungerade givetvis tex..

*Skriver upp dagordningen på tavlan...
*Går fram och informerar om vad dom ska göra en extra gång efter eleverna kommit igång...
*påminner om läxor...
*längre tid vid uppgifter osv...

Jag har inte sagt att dom INTE gör anpassningar...

För det första så får man gärna börja med att uppfylla alla anpassningar man skrivit ner på pappret...
För jag har då aldrig märkt att saker blir uppfyllda enbart av att skrivas på ett papper...!

För det andra fungerar inte en anpassning så skit inte i det utan fundera ut en annan lösning, för problemet försvinner förmodligen inte om det inte gjort det innan...

Och för det tredje så har jag sagt att om min dotter fortfarande mår dåligt, hamnar i ångestattacker och skolvägrar så är inte anpassningarna rätt eller tillräckliga!

Jag såg bara hur min dotter försämrades och när jag frågade henne hur det fungerade med dom olika anpassningarna och hon berättade så var det först då jag fick veta allt...

Det var ingen som bemödade sig att kontakta mig först utan det var upp till mig att ringa och fråga, jag som inte var med i klassen och såg allt ska själv lista ut att...

Jaha nu fungerar nog inte skärmen så jag ringer och ser vilken lösning vi kommer på nu...

Eller du nu möbleras det om i det rummet hörlurarna ligger i, men tids nog får hon dom...

Eller hur faan ska jag kunna samarbeta om inte något går hela vägen fram...
Varför ska jag lägga energi på alla dessa förbannade möten om det som beslutas inte hålls...

Enligt utredningen så kommunicerar skolan och jag via flera olika vägar...

Det gör vi...
Men till 80 procent av alla kontakter är det jag som tagit kontakt pga det vi bestämt inte fungerat eller för att jag ser att dottern är orolig för något...

När jag frågade om varför inte hon har kvar skärmen så fick jag till svar...
Hon använder den inte ändå...

Okej, varför har ni inte pratat med mig om det då så jag kan prata med henne?
Det är hon själv som bett om skärm så det känns konstigt...

Jag frågar dottern varför?

Hon förklarar att jag använder den inte när jag har bra dagar men när jag har dåliga dagar så använder jag den...

Okej, ganska simpelt anser jag...
Men nej då plockar vi bort skiten bara så är problemet löst...

Om jag blir förbannad...
Ja jävligt förbannad blir jag när skolan framför i utredningen hur mycket dom faktiskt har anpassat när anpassningarna tydligen inte fungerar!

Hur bra våran kontakt fungerar via mejl, samtal, möten osv..

Skolan slutade höra av sig det sista, besvarade inte mina mejl...
Dom ringde föräldrar till elever som hamnat i konflikter men inte mig, min dotter fick läxor istället bara dom slapp komma i kontakt med mig...

Så upplever jag och dottern det iaf...

När jag konfronterade detta med berörd personal så fick jag svar att min dotter inte varit delaktig, ändå var hon jättearg när hon kom hem för hon inte fått reda ut konflikterna...

Att vi dessutom beslutat på möte innan att hinner hon inte det hon ska på lektionerna så får hon inte ha med det hem.
Ett beslut jag begärde just för att skolan sa att hon inte behövde stöttning trots att hon hade hemarbete varje vecka för hon inte hann på lektionen...

Behöver hon ingen stöttning så behöver hon inte jobba ikapp hemma heller!

Vi har mycket kontakt, inget fel på det men min anmälan gjordes fortfarande för att mitt barn mådde dåligt trots alla förbannade möten, anpassningar och samtal för någonstans i allt så gick det fel!

Dom såg ju det själva så varför inte säga det under utredningen att vi anpassade men hittade inte rätt väg...

Våga erkänna att man inte kan allt, våga erkänna om du gör ett misstag..

Hur ska det fungera annars, ingen är perfekt!

Så länge vi inte kan erkänna problemet så kommer hon ju inte bli bättre..

Även om dom har 100 anpassningar men dottern fortfarande mår dåligt så behöver vi en förändring...

Vilka anpassningar fungerar och vilka fungerar inte...?

Lämna gärna ett avtryck i min blogg genom att gilla lilla ❤ här nedanför...